Gå hundpromenaden som aldrig blev av

”Får jag följa med, pappa?”.
En varm liten hand i min på den blöta
kvällspromenaden.
Frågor om när, var och varför?

Precis när regnet slår mot mig som värst.
Förstår jag för första gången.
Betydelsen av sällskapet, gemenskapen.
Av att få följa med.

Hur jag gjorde precis likadant.
För att sedan, glömma, bli tonårstrött, ”Orka!”
Jag skulle göra allt för att följa med igen.
Gå hundpromenaden som aldrig blev av.
Och det är väl det jag precis just nu gör.
I regnet. Med en varm liten hand i min.